Helena





Hej finaste vännen!

Pratade med Annika igår efter det att hon hälsat på dig.
När hon berättade att du är lite mer stabil, lite mer vaken,
lite mer kommunikativ och har några fler halmstrån i din
hand så trillade tårarna ner för min kind.

Nu vet jag - du kommer att greja det här, Helena!
Tänk att små, lite och några plötsligt kan bli till något
så stort. Till något som verkligen gör skillnad från
den ena dagen till den andra.

Längtar efter att få träffa dig.
Efter att få höra din röst.
Fram tills dess står jag ut.
Om du står ut.


Kärlek, styrka och mod till dig från mig.










Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0