* Små barn, små bekymmer...

Jaha, så var det ett tag sedan sist.
Igen.

De sista veckorna har varit helt sjuka.
Jag har roat mig med att jobba...
En sisådär 75 timmar per vecka!!!
Därmed har det just inte blivit så
mycket tid över till annat.
Som att blogga tillexempelt.

Min sambohambo har dansat vidare
i sitt liv och vi har nu återgått till att
vara kollegor igen. Igår hämtade han
sina sista grejer och bor numer på
söder igen. Faktiskt rätt skönt.
Även om vi fungerar bra tillsammans,
eller rättare sagt: är bekväma med
varandra, så blir det rätt jobbigt.
Jag undrar om den kvinnan är
uppfunnen som kommer att klara av
att leva med honom på riktigt, jämt
och alltid. Kanske finns hon och jag
hoppas att de i sådana fall hittar
varandra i livets virrvarr.

Förra lördagen var jag tillsammans
med Jimmie, Johanna och Nemo i
Romme för en dag i backen.
Herre jösses, det har inte hänt
sedan sist!! Lite lätt ringrostig
kastade jag mig ut i pisterna...
Eller, nu överdrev jag kanske en
smula: Jag tog mig ner i alla fall!



Från början så tänkte jag mig att jag och Nemo
skulle åka till Romme själva. Johanna tyckte att
det lät mysigt och med tanke på att Maria planerade
en helg i Horla så bokade Johanna bussbiljetter och
kom hem för att kunna åka med. Jag frågade Jimmie
också utan minsta förhoppning att få ett "ja gärna"
till svar. Och det fick jag inte heller... Frågade en
gång till - faktiskt mest för Nemos skull. Insåg att
han skulle få det så mycket roligare i backarna om
Jimmie var med. På fredagseftermiddagen pep det
till i telefonen och det kom ett sms från Jimmie som
undrade om erbjudandet stod kvar. Och det gjorde
det såklart!!

För Nemo var det premiär vad gäller skidåkning.
Det var kring 20 grader kallt och efter ordentlig
påpälsning tog vi oss bort till bebisbacken. Nemo
tyckte det var jätteskoj vilket gjorde att vi bytte
backe till barnbacken redan vid andra åket.
Det gick som en dans det också och därmed var
vi klara med barnbackarna och satte av mot de
stora, långa och branta nedfarterna. Liten, finaste
Nemo - å, så duktig du var! Så modig och tapper...
Älskar dig!



Tack min fina barn för en underbar dag i Romme.
En dag full av kärlek, solsken, skidåkning och
choklad med vispgrädde.
En dag att minnas länge.
Alltid och jämt.

Kom tillbaka till Rotebro vid 20-tiden på kvällen och
blev hämtade av Gunnar. Tack gode gud för det!! :)
Det var inte utan att man var rätt nöjd efter 50 avverkade
mil i buss samt en massa frisk luft och fysisk aktivitet.
Jimmie och Nemo hoppade av i Hökarängen och vi andra
åkte hem till Årsta för att äta och se på Melodifestivalen.
Somnade ovaggad...

...för att sedan vakna pigg som en lärka skapligt tidigt
på söndagsmorgonen. Dagen var vikt till ett besök i
Linköping, Rimforsa för att kika på Russtorp! Jättemysigt
med trevligt sällskap - det tackar jag alldeles extra för!
Efter ganska precis 2.5 timmar var vi framme.
- Ååååååå, ett sådant vackert ställe...



Det blev kärlek vid första ögonkastet
och det kändes faktiskt som om det
var besvarat. Guuuuud, så fint.
Ett paradis att må bra i
- en plats att längta till!

Givetvis var det inte bara vi som var där
för att titta. Det var säkert ytterligare
5-6 par. Men, vi var först och det är det
som räknas, inte sant?

Ikväll - en vecka senare - ringde Magnus
mig... För att berätta att de gemensamt
bestämt att det är jag & co som får den
äran och ynnesten att redan nu börja
planera för ett liv med Russtorp!
Som att vinna högsta vinsten, inte sant?





Igår kväll var jag ute på lokal med Cia och Gabrielle. Vi träffades först
i Årsta för att äta lite och göra oss fina - sedan bar det utav till
Engelen av alla ställen. Vi var minsann inte ensamma om just den
idé - satan i gatan så mycket folk! Det hade man, i och för sig,
kunnat räkna ut: lönehelg och Skåpmat på scenen... Då blir det
trångt! Meningen var att Gabrielle skulle ha sovit över hos mig
då Astrea hade tjejkväll. Hur vi nu bar oss åt är det ingen som
vet, men vi lyckades tappa bort varandra i vimlet... :) Cia tog
tåget hem vid ett-tiden och jag hoppade samtidigt in i en taxi
för att åka hem. Hade hoppats på den trevlige gotlänningen
bakom ratten, men sådan tur hade jag inte...



Lite trött och lite sliten idag, jag erkänner. Men inte värre än att jag
överlevde. Träffade Saras mamma Mona vid Åhléns i city och promenerade
med henne in till Gamla Stan där vi käkade på Michelangelo.
Jättemysigt och ett strålande bra initativ, Mona!!

Denize fyller 19 år idag... Hipp, hipp: HURRA, HURRA, HURRA, HURRA!
Hon åkte till sin pappa redan igår och idag har det varit kalas - hela dagen!
Det började vid 14-tiden i Bagarmossen och fortsatte sedan hemma här.
En god middag med både för- och varmrätt, paketöppning och utgång med
kompisar senare under kvällen.

Vad mer har hänt sedan sist? Herr och fru Igemo har kommit hem igen
efter två veckor på Maldiverna, jag har haft att göra med fältassistenter,
poliser från ungdomsroteln, Amanda, Matilda och kompisar till dem...

I fredags var jag tillsammans med Nemo några timmar mitt på dagen.
Jimmie och Josefin hade en massa att göra och ingen blev gladare än
jag. Att få träffa Nemo är verkligen höjden av lycka! Han fick bestämma vad
vi skulle hitta på och det hade han inga problem med;
- Farmor, det känns som om det var väldigt länge sedan
vi var i en leksaksaffär... Och det hade Nemo väldigt rätt i.
Det var verkligen länge sedan!!! Vi hann med en sväng på
BR-leksaker i Gallerian samt en Happy Meal som grädde på
moset. Nemo, vet du en sak? Jag älskar dig!

Nej, nu är det dags för sängen.
Det känns i hela kroppen...
Och snart är det måndag igen
och då är det bara till att kavla upp
ärmarna pch spotta i nävarna igen!

Sov gott och dröm sött...


PS) Nemo, vet du en sak  - Rimforsa ligger jättenära Vimmerby
och Astrid Lindgrens värld. Dit kan väl vi åka någon gång!?

PS igen) Fick ett mail från Cia i förra veckan...
Ett mail med underbart, fina minnen. Det är bilder från vår
sista - i alla fall senaste - gemensamma vecka i Åre.





Snälla - vi måste göra om detta igen... Visst måste vi?


Kram