Åttiodagar, jubbe och schlager...




Idag har det gått 80 dagar.
Det är inte okej.
Åttio dagar.
Det är helt sjukt.
Vill bara informera dig om
att du, enligt mitt sätt att räkna,
bara har 100 dagar på dig.
Hundra dagar är om tjugo dagar.
Därefter är det min klocka som gäller.

Så, nu var det sagt.
Och det var skönt att få det sagt.

Välkommen hem Denize!
Jag har saknat dig.
Winston har kanske saknat dig än mer...
Nej förresten, vi har längtat och saknat
lika mycket och hela tiden.

Veckan har varit intensiv, bra, forcerad,
intensiv, snabb och väldigt nära.
Den har varit tröstande, stöttande,
deltagande, öm och varm.
Många möten, skratt, tårar och
bestämda steg. Uppåt. Framåt.
Stegen närmar sig.



Under nästan en hel månads tid
har du varit nära mig, på mig, över mig,
i mig. Malandes, värkandes, molandes.
Du har fyllt mig med förtvivlan, tårar och
oro. Med frågor utan svar.

Den sista veckan har skratten varit fler
och tron starkare. De tårar som rinner
är av glädje och stolthet. Du kommer
att fixa det här och jag har bestämt
mig: Jag är glad över att få vara din
vän och jag är stolt över det förtroendet.

IIkväll är du på andra sidan stan.
Det känns bra för att jag vet att
du mår bra.




Så var det då dags för premiären av
Melodifestivalen 2011. Som vi har
väntat och längat - eller inte?!

Visst är det något visst - men håll med
om att det var bättre förr, inte sant?
Nu vet man redan på förhand att man
kommer att tröttna innan det verkligen
är dags med final i Globen i mitten av
mars. Som sagt, det var bätte förr...
Tänk alla minnen man har från alla
schlagerfestivalfester man haft genom
åren i glada vänners lag...
Herre jösses och lite till!!



Rickard och Mari är årets värdpar. De som fått
det smått hedersamma uppdraget att guida
svenska folket från Luleå till Stockholm och finalen
i Globen. Rickard måste anses ha en viss program-
ledarerfarenhet, inte sant? Mari känns däremot
lite otippad och ovan...

Efter att ha sett programmet kan jag inte annat
än ge dem full pott. De skötte sig kalasbra,
tycker jag. Jag är också jättenöjd med de
låtar som gick vidare. Att Danny skulle knipa
förstaplatsen = raka vägen till Globen,
kändes väldigt väntat... Och han för-
tjänade verkligen den placeringen.

Jättejättekul att Pernilla Andersson också
lyckades hänga kvar i tävlingen...
Gillar hennes texter!

Nu är det en promenad, rena lakan och sedan sängen som
lockar mest. Inatt ska jag drömma om dig...



Kram







Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0