Nästa gång...


Nästa gång jag överraskas med en
fin burk full med torkad svamp,
kommer jag att bli dubbelt så
glad mot vad jag tidigare blivit.

Och då ska ni veta att jag
- de gånger det har hänt -
har blvit alldeles utom mig
och salig av glädje.



Nu blir det dubbelt upp.
Nu när jag vet vilket pyssel det
är att till exempel få svamparna
ordentligt torra. Vilken tid som ligger
bakom och vilket helhjärtat engagemang
som krävs. Man ska pilla, plocka, byta
tidningar och plocka lite till.
Varje dag under en veckas tid.
Och sedan ännu en vecka till.

Man ska diska och torka glasburkar.
Man ska hitta alla lock, som alltid saknas.
Man ska skriva små söta etiketter.
Man ska hitta snörstumpar.
Man ska fördela rättvist
- både i burkarna och bland vännerna...

Till alla er som inte får en egen burk
med torkade trattkantareller av mig:
Ta det inte personligt. Det är inte ett
mått på hur mycket - eller hur lite - jag
tycker om er...

Till alla er som tänker överraska mig
med en burk: Gör gärna det!
Jag kommer att ta det
personligt om ni inte gör det.
Jag kommer att se det som ett mått
på hur mycket ni tycker om mig.
Eller inte tycker om mig...



Kram



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0