* Små barn, små bekymmer...

Söndag morgon. Klockan har just passerat nio. Det är drygt åtta grader kallt ute. Vintern håller i sig och håller våren på avstånd. Jag längtar.

Helgen har varit annorlunda och tack gode gud för det. Om detta hade varit en alldeles vanlig helg i mitt liv så hade jag behövt byta liv. Snarast!






I fredags kväll bestämde Denize och jag oss för att vi skulle äta Sushi och kolla på Let's Dance. Lite lagom mys sådär efter en rätt jobbig vecka med mycket att göra. Det bjöds på ett glas vin på jobbet innan vi gjorde helg för att fira en bra säljvecka. Någonstans mellan Gamla Stan och Årsta ringde det i telefonen. Det var RUSTA-mannen som ringde och frågade om kvällen. Jag berättade att inget speciellt var planerat annat än att vi skulle ta det ganska lugnt med tanke på 40-års festen på lördagskvällen. Han var sugen på Jägerté och undrade om inte vi kunde ha lite AfterSki hemma hos oss... Och blev det. Med besked.




Vi spelade WII för att få lite skidkänsla och rusade ut på balkongen för att frysa så att vi kunde värma oss med rykande hett Jägerthé. Och så höll vi på ända till morgonkvisten... Hade det inte varit för att Stråromen till sist tog slut så vet jag inte hur det hade slutat. Det räckte gott och lite till med det som var.





Alltså det här med Strårom är lömskt. Och när man höftar ihop Jägerthé och blandar den med rödvin, vatten, citron och en massa råsocker blir det rena giftet. Fullkomligt livsfarligt. Eller, kan det eventuellt vara så att det är mängden som avgör? Man kanske inte ska hinka i sig drycker av denna sort? Hur som helst - kvällen och natten var trevlig och vi var rörande överens om där vi stod på den kalla balkongen att "Jägerthét var schysst på det här haket"!! :)





När jag slog upp mina blå igår var klockan eftermiddag. Minns inte när det senast hände - tack och lov. Minns inte heller när jag senast mådde så katastrofalt dåligt. Att det dessutom är självförvållat är knappast någon tröst i det läget. Ägnade dagen åt att försöka överleva och åt att sms:a runt till nära och kära för att be om ursäkt för en massa fåniga sms jag skickade under gårdagskvällen och natten innan. Och som här såg ut. Som om det varit världens fest kvällen innan. Gud, vilket moget beteende - inte sant? Som grädde på moset blev det plötsligt stopp i duschavloppet i badrummet. Hur kul är det på en skala mellan ett och tio? Och är man dessutom inte vid full vigör så gör det sitt till...

Jag hade planerat min dag helt annorlunda än vad den blev. Bland annat så skulle jag iväg och handla present till Sanna inför lördagskvällens 40-års fest på WKB. Av allt detta blev det bara pannkaka. Jag smög ut vid 17-tiden och åkte ner till Sickla för att handla en present. Tack gode gud så mötte jag inte någon jag kände. Å' andra sidan är jag inte helt säker på att någon hade känt igen mig... Kom sedan och snacka om vrak. När jag var på väg hem vid 18-tiden insåg jag att det skulle bli svårt att bli klar och vara inne på söder på en halvtimme. Ringde Sanna och förklarade mig - i alla fall nästan!


Gjorde entré på kalaset strax efter sju. Kom sent - men inte sist. Skönt. Sanna hade festen tillsammans med sin barndomskompis Patrik och totalt var det ungefär 180 gäster. Jag kände ingen! Ja, förutom Sanna och Anders då.
Efter mingel och välkomstdrink satte vi oss till bords. Det bjöds en fantastisk WKB-buffé. Jag satt vid ett märkligt bord... Det var jag, en officerare från Ronneby, en barndomskompis till Sanna som föll ut i gråt hela tiden, tre människor som vanligtvis jobbar på WKB och som kom från Columbia, en liten asiatisk tjej från Göteborg (!), med jättekort blont hår som älskade att springa marathon och sedan en kille från... Pakistan, kanske?! En salig blandning, med andra ord.

Jag har svårt att känna mig bekväm i situationer där jag inte känner någon alls. Det blir knepigt att mingla naturligt och känns rätt fånigt. När klockan var elva tackade jag för mig och tog mig hemåt. Nöjd med det som varit så långt. Kom i säng vid 00.30-tiden och somnade ovaggad. Skönt. Kände mig pigg och utvilad när jag vaknade vid 8-tiden i morse.

ALLT talar för att den här dagen kommer att bli så mycket bättre än gårdagen på alla sätt och vis.