* Små barn, små bekymmer...

Vissa helger har något extra.
Det här har varit en sådan helg.

Guldkant + värme
+ kärlek  + omtänksamhet
+ vänner + mycket frisk luft
+ mycket god mat + mycket svamp
+ långa promenader + glada barn...

Lite extra av allt ger mycket kvalitet,
inte sant?

I fredags eftermiddag träffades jag,
Johanna och Denize vid Ringen.
Och Winston, såklart. 

Winston och jag tog en promenad dit från jobbet i Gamla Stan.
Johanna dök upp efter en lååååång arbetsdag på Debaser.
Denize kom från en träff med Kevin på stan.
Tillsammans gick vi sedan hela vägen hem till Årsta.
På vägen stannade vi till vid Lill-ICA och provianterade
inför IDOL-kvällen. Ingen var hungrig men alla var sugna på nåGOTT!
Efter att ha botaniserat en stund så blev det blåmusslor med
färskt bröd och diverse tillbehör!



I lördags morse var vi uppe i skaplig tid.
I alla fall ganska! Fast inte Johanna.
Hon bestämde sig för att sova länge
för att orka med jobbet mellan lördag
och söndag.

Jag gjorde mig i ordning och skyndade
sedan iväg till Årstaberg. Mia, Janne, Måns
och jag hade bestämt att ses på tåget
som gick strax för klockan 12 till Ösmo.

Vilket underbart väder - kom sedan och
snacka om brittsommar! Termometern
visade +20 grader varmt!!!



Vi blev hämtade av Gunnar och styrde kostan mot Sorunda
och Ragnhildsborg där Mias föräldrar väntade med nybakad
äppelkaka och kaffe.

Ebba-Lisa, Mias mamma. är en av de vackraste människor
jag känner. Och jag tror aldrig någonsin att jag kommer att
lära känna någon som är vackrare. Ebba-Lisa har allt man
kan önska av en mamma och lite till. Mycket till.
Ett hjärta av guld som rymmer så mycket kärlek.
Kärlek och värme som Ebba-Lisa generöst delar
med sig av till alla och som får en att må så bra.


Vårt besök var inte helt apropå.
Vårt bersök var inte heller på vinst eller förlust.
Vi bestämde detta för flera veckor sedan och den främsta
anledningen var för att Gunnar ska hjälpa dem att göra ordning
en ordentlig dusch och toalett inomhus. En ganska rimlig önskan
när man är 77 + 83 år gammal, inte sant?

Innan det var dags att äta tog vi en promenad upp i skogen.
Ett par timmar senare kom vi tillbaka - med närmre tio kilo
trattkantareller!! Alltså inte liter utan kilo... Så galet mycket
svamp har jag aldrig någonsin tidigare sett på en och samma gång!!



Middagen var alldeles utsökt.
Som vanligt när man äter Flygar-middag.
Tänk att skillnaden är så stor mellan mat som
är lagad av kärlek och mat som inte är det!

Ebba-Lisa, Sven-Erik, Janne och Måns tackade
för sig strax efter kl 20.00. Mia, Gunnar och jag blev
sittandes kvar och njöt av vinet som var kvar, tystnaden
och varandra till strax före klockan tio då vi satte oss i bilen
och åkte tillbaka till Ösmo och tåget som skulle ta oss
- och all svamp - hem. Väl hemma var det bara till att fälla
upp stora bordet, lägge på en vaxduk och ovanpå den en
massa tidningar. Här gäller det att torka svamp efter konstens
alla regler!!

När jag kom hem var lägenheten full av tända ljus, Denize och
Kevin. Johanna kom hem från jobbet först kl 09.00 imorse!

Full av inspiration efter lördagens svamplycka röstade
jag snabbt igenom ännu en dag i skogen med varm choklad
och limpsmörgåsar.

Denize, som älskar sådant, svarade snabbt och glatt JA!
Kevins tackade nej och skyllde på stortvätt.
Johanna snusade och sov - helt färdig efter senaste nattens
jobb på Debaser. Winston gjorde kullerbyttor av glädje och
ställde sig i startposition innanför dörren!

Jag ringde till Jimmie och Josefin också - som efter en snabb
överläggning återkom med ett glädjande besked: Också de
ville hänga på! Strax efter lunch var vi hemma hos dem och
körde sedan i karavan mot Ågesta-skogarna. Där skulle det
minsann också bara vara att "hämta" svamp, hade Ebba-Lisa
avslöjat under lördagsbesöket i Sorunda...

Efter ett par timmar, trötta hundar, varm choklad, Skogaholms-
mackor med ost och halvfulla kassar med ännu mer trattkantareller,
kände vi oss rätt nöjda med vår insats. Jag skjutsade Denize till
hennes pappa samt åkte och tankade. Därefter åkte jag hem
till en nyvaken och nyduschad Johanna. Tillsammans åkte vi till
Hökarängen där Jimmie och Josefin bjöd på hemmagjorda Crêpes
med gräddstuvad, nyplockad svamp som fyllning...



Jimmie och Johanna överraskade med att piffa och puffa till
Winston. Eller; så mycket piff och puff kanske det inte blev.
Däremot blev det en helt ny frisyr... En herre-jösses-frisyr!!
Stackars Winston - inte undra på att han var ganska grinig när
allt var klart... Han kommer att bli utskrattad imorgon på jobbet!
Jag ser redan fram emot när vi ska ha Zulu här nästa gång...
Undrar hur en rottweiler ser ut som är rakad i ett zick-zack-
mönster och som har rödlackade klor!!




Kram